Arlandabanan Infrastructure
Det går inte att anpassa denna sida

1980-

I början av 1980-talet väcktes  idéen om en dubbelspårig järnväg mellan Stockholm och Arlanda flygplats för att möta det ökande antalet flygpassagerare, avlasta vägnätet och minska antalet miljöskadliga föroreningar. Banverket började i slutet av 1980-talet planerade för en järnvägsförbindelse mellan Arlanda flygplats och det befintliga järnvägsnätet.

1990

Banverket presenterade år 1990 en projektplan för regeringen där Arlanda flygplats skulle länkas ihop med järnvägsnätet i Rosersberg och Odensala. Förslaget innebar också att fjärrtåg skulle kunna göra uppehåll vid Arlanda och på så sätt integrera den nya järnvägen med det övriga järnvägsnätet.

Projektet utreddes vidare med inriktning på att organisera Arlandabanan som ett offentligt-privat samverkansprojekt (OPS), där det privata näringslivet tar på sig omfattande risker avseende finansiering, byggande och drift.

1993

En anbudstävling för byggandet av Arlandabanan utlystes 1993 och upphandlingsarbetet slutfördes år 1994. Vinnare blev konsortiet Arlanda Link Consortium. Bakom konsortiet stod då de tre svenska bolagen NCC, SIAB och Vattenfall och de två brittiska GEC Alsthom och John Mowlem. Konsortiet bildade sedan företaget A-Train AB för dels att vara byggherre för Arlandabanan och dels driva Arlandabanan till år 2040.

1994

A-Banan Projekt AB (bolaget namnändrades 2008 till Arlandabanan Infrastructure AB) bildades av staten år 1994 och fick till uppgift att svara för samordningen av olika statliga intressen och genomföra upphandlingen av Arlandabanan. Bolaget ska också bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som upprättades.

1995

År 1995 erhöll A-Train uppdraget av staten att finansiera, bygga och driva Arlandabanan. Staten har bidragit till finansieringen med 850 miljoner kronor samt ett villkorslån om 1 miljard kronor.

Samma år kunde arbetet med byggandet av banan sätta igång. NCC och SIAB svarade för alla bygg- och anläggningsarbeten samt kontaktledningar. Brittiska Mowlem levererade spår och växlar och GEC Alsthom byggde tågen och levererade signal- och telesystem.

1998

Det första specialbyggda Arlanda Express-tåget kom till Sverige i juni 1998 för testkörning under drygt ett år.

1999

Den 24 november 1999 skedde den officiella invigningen av Arlandabanan och det första Arlanda Express-tåget lämnade Stockholms Central.

I samband med att projektet blev klart 1999 överfördes samtliga anläggningstillgångar till Arlandabanan Infrastructure AB. A-Train fick samtidigt en 40-årig nyttjanderätt till banan (t.o.m. år 2040) för att finansiera sin investering. A-Train har således rätt och skyldighet att driva och underhålla banan, man har också rätten till samtliga biljettintäkter fram till år 2040.

Avtalet kan dock från 2010 sägas upp om A-Train inte lever upp till de krav och innehåll som stipuleras i avtalet.

2002

Ny uppgång till Terminal 5, pir F.

2004

Sedan 2004 ägs A-Train av Macquarie European Infrastructure Fund.

2006

Upptåget började trafikera Arlanda Central med halvtimmestrafik till Uppsala och Upplands Väsby.

2011

Antalet tågresenärer på Arlandabanan är totalt 4 450 000. Arlanda Express har 83 avgångar per dag från Arlanda till Stockholm (december 2011).

2012

Den 9 december 2012 startar SL och UL en pendeltågslinje mellan Älvsjö och Uppsala som stannar vid Arlanda Central. Restiden från Stockholm C blir knappt 40 minuter.

2014

Sedan 2014 ägs A-Train av Portare.